Första september är här och även om det räknas som en höstmånad känns det som skön sensommar med blå himmel och sol om än med en liten bitig höstton i luften.  Som att ha ett ben kvar i sommaren och det andra benet på väg mot höst. Bilderna har jag tagit vid havet på en skön plats i Halland där ljungen blommar bland klippskrevorna. Det är så vackert med den ljunglila färgen som komplement till höstens "torrmilda" fårger och trädens än så länge frodiga grönska. Här vid havsbandet är det inga ljunghedar direkt även om det kan finnas vissa stråk av sammanhängande ljungblomning här och var.

Ljungheden är ett av våra äldsta kulturlandskap med en historiskt stor utbredning i södra Sverige. Men de senaste 100–150 åren har 99,5 procent av all ljunghed försvunnit genom igenplantering, uppodling eller spontan igenväxning.

Tillbakagången har medfört att många av de arter som är knutna till dessa miljöer är hotade. Naturvårdsverket har fastställt ett nytt åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper. Åtgärdsprogrammet för ljunghed innehåller en kunskapsöversikt och presentation av åtgärder för att förbättra bevarandestatusen för ljunghed och dess arter i Sverige. I åtgärdsprogrammet pekas 77 rödlistade, alltså hotade, arter ut som starkt knutna till ljunghed. Ytterligare 159 arter förekommer på hedarna.

Jag hoppas att våra ljunghedar som finns kvar ska kunna räddas och ge nektar till insekter och inte minst våra bin som behöver pollen under hösten för att klara vintern bättre.  Ljunghonung är en av de mest populära honungssorterna. Den är god,  har hög kvalitet och är även näringsrik.

En av våra stora naturdiktare Erik Axel Karlfeldt skriver så här om ljungen;  ”Nu är den stolta vår utsprungen, den vår de svaga kalla höst. Nu blommar heden röd av ljungen”.  Hans dikter är också tidsdokument, levande och vackert formulerade minnesbilder av ett landskap som inte längre finns kvar. 

Än finns det lite sommarfägring kvar även om det är grått, grått, grått och regnet är minuter bort. På väg till jobbet passerar jag den fina Kungsbackaån där blommorna frodas vid strandkanten och nu byggs det altaner som går ut över vattnet. De kommer att byggas efter hela ån så långt som man ser på bilden. Nybygget syns mellan sensommarblommorna. Kommer att bli en skön plats för avkoppling mitt i centrum. 

Även i trädgården kan man fortfarande njuta av blomsterprakten. Den här hibiscusen har massor av knoppar och blommar. 

Magnolian har fått nytt liv och knopparna slår ut i all sin prakt.  Ha en fortsatt fin sensommar och njut av alla vackra blommor som fortfarande finns. Kram !