Än finns det blommor att plocka, solen värmer så skönt och fjärilar fladdrar omkring trots att vi är en bra bit in i september. 

  

Rosendunört (Epilobium hirsutum) är en art i familjen dunörtsväxter och förekommer naturligt i Europa samt norra Afrika. Numera finns arten förvildad på andra platser, exempelvis Nordamerika. Arten odlas ibland som trädgårdsväxt, men betraktas vanligen som ett ogräs.

Fjärilar som hör till arten vitfjärilar  har jag svårt att hålla isär som den här skira som appen seek säger är en rapsfjäril (Pieris napi). Den trivs i de flesta levnadsmiljöer och är en av de allmänt förekommande dagfjärilarna i Norden. Men eftersom de är svåra att skilja från kålfjäril och rovfjäril låter jag det vara osagt. 

Kålfjärilen (Pieris brassicae) tillhör familjen vitvingefjärilar och är den största bland de vitvingefjärilar som flyger i kålfälten. Den har en vingbredd på ca 6 cm. Rovfjäril (Pieris rapae) är en art i familjen vitfjärilar och förekommer i hela Sverige, på ängsmarker och i trädgårdar. 

Även den så vanliga citronfjärilen (Gonepteryx rhamni) hör till den arten och kan bli nästan ett år gammal. Den föds på hösten och övervintrar som en fullvuxen fjäril. Citronfjärilen tillhör våra mest långlivade fjärilar.

Nässelfjärilen (Aglais urticae) svävar omkring bland tistlarna när den inte tar en paus i gruset på motionsstigen. Den är en av våra vanligaste dagfjärilar och kan ses i hela landet. Nässelfjärilar går i dvala under vintern och vaknar upp någon gång mellan april och juli. De är beroende av nässlor och flyger ofta runt bland nektarrika vårblommor och klöver i trädgårdar och betesmarker. 

Påfågelöga (Inachis io) är också en av våra kändaste dagfjärilar. Den kläcks något senare, i slutet av juli och går att se ännu i september.  Likt nässelfjärilar går påfågelögat i dvala som fullvuxen fjäril under vintern. En del vaknar redan i januari om det är tillräckligt varmt under några dagar, men de flesta bryter vinterdvalan först i slutet av mars eller början av april.

Somrigt ännu men jag känner den där krispiga föraningen av höst i luften och enstaka löv singlar sakta ner mot marken. Än dröjer det innan höstens guldiga, mättade färger tar över men jag hade turen att hitta en eldröd liten buske som gör sig bra mot gammelträdets gråa stam.