... har smyckat dal och ängar.
Nu smeker vindens ljumma fläkt
de fagra örtesängar.
Och solens ljus
och lundens sus
och vågens sorl bland viden
förkunna sommartiden.





Den magiska tjärnen ser ut att ruva på hemligheter och döm om vår förvåning när vi upptäckte att guldfiskarna som någon dumpat för tre år sedan här fortfarande lever och frodas. Tidigare i vår fotade jag brungrodor som förökade sig i tjärnen och även änder brukar finnas här. Grönskan är frodig och ormbunkarna är gigantiskt stora. 









Sommarpsalmen med musik av Waldemar Åhlen och text av Carl David af Wirsén är så vacker och berör på djupet av min själ. Med ett stråk av magi och ett lätt vemod som den ljusa sommarnatten.


Nu är midsommaren här, den ljuvaste av tider i mitt tycke. Ljuset har återvänt till oss och i trädens grönska håller skogens fåglar konsert. Nu ligger hela sommaren framför oss, många dagar att njuta av och spara i minneslådan. Finns det något underbarare än sommarängar med surrande bin och fladdrande fjärilar. Minns mina barndoms ängar där vildblommor i alla  regnbågens färger växte. Här hade vi en sån vacker äng i utkanten av skogen men sen skulle det byggas 10-miljonersvillor och nu är den ängen ett minnet blott.  Så ledsamt men tack och lov finns det fortfarande några små gröna områden, kanske inte så artrika men det känns som det tillkommer nya blomsterarter för varje år. 



  


 


 


 


  


Maskrosorna har redan bildat fjuniga bollar som sprider små stjärnfrön i vinden.



Njut & må och hoppas att er midsommar har varit precis så underbar
den kan vara. Kram Eva