Här på västkusten har regnet öst ner under veckan, ingen snö i sikte än. Mörkret omfamnar oss och i många fönster lyser stjärnorna och ger hopp i  decemberkvällen. 

På väg till eftermiddagspasset på biblioteket passerar jag Kungsbackaån som nästan svämmar över efter allt regnande. Bryggan är tom och ödslig och det är blött och dimmigt.

Lite längre fram sprakar det av färger i de julpyntade träden. Trots regnet känner jag en spirande julkänsla när jag vandrar vidare. Den känslan förstärks när jag inne på biblioteket möts av den fina pepparkakshusutställningen. Jag tycker att den här kokboken är så fin och jag fattar inte hur man kan göra så otroliga alster av pepparkaksdeg. 








Hemma igen njuter jag av mina favoritblommor så här i juletid och avslutar kvällen med te och en engelsk serie. 

Änglar visst finns dom?
Jag tycker mig bestämt se vita skira änglavingar i blomman. Kanske är det fantasin som spelar mig ett spratt men håll med om att det skulle kunna vara ... / Änglakram