Påsken är redan här och påskaftonen kom med sol och värme. Vi tog en lång motionsrunda och stannade till vid vår trolska skogstjärn. Till vår glädje levde guldfiskarna och de simmade omkring som röda stim i det mörka vattnet. Så roligt att fiskarna, som någon dumpat här för fyra år sedan, lever och ser ut att må bra. Varje år är det ett andpar som häckar här och nu verkar det som de är tillbaka. Hoppas det är samma par som återvänt igen. Andmamman är så fin när hon så stolt är ute på promenad med sina dunbollar. Fick också se den första grodan som sömnigt och i sakta mak tog sig ner till dammen genom de torra fjolårslöven.

Askarna som bildar en ring runt dammen sträcker sina kala kronor mot himlen men det dröjer inte länge förrän de bildar ett skimrande grönt lövtak. 

Trevlig helg!

Nu har vi firat nationaldagen runt om i vårt vackra land. Underbart väder med temperaturer upp emot 30 grader. I Mölndal bjöds på traditionsenligt firande i Stadsparken. Flagghissning till trumpetfanfar, unison sång "Du gamla du fria", Idas sommarvisa, drill/musik av Mölndals Marching Band och mycket mer.  

Efter en god lunch tog vi en promenad till Fässbergs kyrka som ligger på en kulle mitt i centrum, Kändes skönt med lite lugn och ro efter allt firande och det är så fint med den skira grönskan och alla blommande buskar. Fåglarna höll serenad och hade fått sina egna hus i träden. Det var så gulligt …

Den här tiden före midsommar går så fort, helgerna avlöser varandra och i morgon är det pingstafton. För min del blir det ganska lugnt trots att det kallas "hänryckningens tid". Det uttrycket kommer från dikten "Nattvardsbarnen" av Esaias Tegnér.  Nu önskar jag er alla en fin och kanske hänryckande pingsthelg …

Nu är påsken slut för denna gång. Här på västkusten har vi haft ett underbart väder med sol och värme, klarblå himmel och lite vind. Sköna promenader med familjen och hunden Godfrey i den späda vårgrönskan som formligen exploderat dessa dagar. Många promenader blev det ibland som här i skogen och andra dagar efter ridvägen vid stallet. Här är så vackert med stora träd som kastar fantasifulla skuggor på stigen. Vi tog vägen förbi paddoken där fina barnbarnet tränar med hästen Compis. Min kamera har dessvärre gått sönder så jag tog bilderna med mobilen.

Andra dagar går promenaden ner till havet som glittrar så inbjudande i solskenet. Vi kunde inte hålla oss så det blev ett uppfriskande premiärdopp även om badbryggorna inte kommit på plats än. Man känner sig som en ny människa och känslan är euforisk … 

Här finns rester av en stenstuga eller en gammal fårstuga. Man känner historiens vingslag när man står vid grunden och funderar på att här har människor bott och verkat. Det är mäktigt och man känner sig liten. Stenstugor var vanligt här och jag har skrivit om dem i ett tidigare inlägg. Stenstugan i utmarken

Efter alla naturupplevelser avslutades påsken med en härlig familjeträff på restaurang Pinchos.  Om ni orkat komma så här långt vill jag önska er en fin fortsättning på veckan …