Grönt är skönt...
... men är gult verkligen fult. Efter regnet poppar det upp alla möjliga växter och de allra flesta har gula blommor. Jag tycker de är vackra små färgklickar som lyser upp tillvaron. Tack Nilla som tipsade om appen "Seek" där man kan se vad blommorna heter. Spännande och jag kan säga och farten i motionsspåret är inte den snabbaste men vi är ute desto längre. Med det sagt så sätter jag ut de namnen jag får till bilderna men det är inte säkert att det är de rätta eftersom många växter är lätta att förväxla. Jag hoppas att ni som har bättre blomkunskaper än jag hör av er om ni vet mera.
Insekterna verkade också gilla den gula färgen och här är det en liten bagge och en myra som är på besök i blomsterlandet.
Den här var lite klurig, svaret i appen var att det är en Gulvial eftersom den har klängen och Kärringtanden, som den lätt förväxlas med, är snarlik men saknar klängen.
Gulsporre är en flerårig ört som kan bli upp till en halv meter hög. Stjälkarna är upprätta och bladen är smalt lansettlika och grågröna. Gulsporre blommar från juli till september med gula blommor som sitter samlade i toppställda klasar. Gulsporre är vanlig i nästan hela landet, utom i fjälltrakterna där den är sällsynt. Den växer gärna på torr mark, till exempel i vägkanter och på banvallar.
Under vår vanliga promenad slogs vi av häpnat när denna gula blomsterprakt plötsligt hade dykt upp på en halvt igenvuxen gammal åkermark. Här växer annars bara gräs så dessa blommor lyste verkligen upp. Enligt appen kan det vara Gullris av någon sort. De gula blommor lyser upp en bra bit in på hösten. Under blomperioden lockar gullriset till sig mängder av bin och humlor, och senare under hösten och vintern erbjuder förstänglarna mat åt småfåglarna. Den gullrisart som man oftast stöter på vildväxande i Sverige är det förvildade kanadensiska gullriset (Solidago canadensis).
Den här vackra blomman är en Strandlysing och visst påminner den om Praktlysingen i mitt förra inslag.

Taggat med:
Seek, Fibbla, Äkta Johannesört, Gulvial, Strandlysing, Rödklint
Föregående inlägg: Biologiskt mångfald vid vägkanten, ...
Nästa inlägg: Brytningstid
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar