Du lindar av olvon ...
... en midsommarkrans och hänger den om ditt hår.
Du skrattar åt mångubbens benvita glans,
som högt över tallen står.
I natt skall du dansa vid Svartrama tjärn
i långdans, i språngdans på glödande järn.
I natt är du bjuden av dimman till dans,
där Ull-Stina, Kull-Lina går.
Visa vid midsommartid med text av Rune Lindström
Midsommar är kanske den mest mytomspunna tiden på året och redan som liten flicka lärde jag mig att plocka blommor och lägga under kudden. Jag saknar lite den ljusa midsommarnatten i norrland men hittar även mystiken och nattens magi här på sydligare breddgrader. Vid den trolska dammen med de gamla almarnas lövtak och guldfiskar och grodyngel som bildar ringar på den mörka vattenytan. Så tacksam att jag har detta lilla paradis alldeles inpå knutarna.
Sommarängar med allsköns blomster och vackra vildrosor med en doft som jag minns från min barndom.
Jag har firat midsommar med nära & kära i vackra Halland där vallmoblommorna pryder dikesrenen och kaprifolen blommar. Det är precis så jag vill ha min midsommar när den är som bäst. Som traditionen bjuder blev det också ett svalkande havsdopp.
2 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar
Föregående inlägg: Gammelskogen levererar...
Nästa inlägg: Nu blommar det ...
❤️
He Eva ❤️Så fint du skriver. Visst är det så att man skulle vilja stoppa tiden lite just vid den här tiden. Det går alldeles för fort. Men vi får glädjas åt ljuset, ta vara på dagarna och samla minnen att plocka fram när det är som mörkast i vinter.
Kram Lisbet