Brytningstid
Än finns det blommor att plocka, solen värmer så skönt och fjärilar fladdrar omkring trots att vi är en bra bit in i september.
Rosendunört (Epilobium hirsutum) är en art i familjen dunörtsväxter och förekommer naturligt i Europa samt norra Afrika. Numera finns arten förvildad på andra platser, exempelvis Nordamerika. Arten odlas ibland som trädgårdsväxt, men betraktas vanligen som ett ogräs.
Else Marie Göransson
Fjärilar som hör till arten vitfjärilar har jag svårt att hålla isär som den här skira som appen seek säger är en rapsfjäril (Pieris napi). Den trivs i de flesta levnadsmiljöer och är en av de allmänt förekommande dagfjärilarna i Norden. Men eftersom de är svåra att skilja från kålfjäril och rovfjäril låter jag det vara osagt.
Kålfjärilen (Pieris brassicae) tillhör familjen vitvingefjärilar och är den största bland de vitvingefjärilar som flyger i kålfälten. Den har en vingbredd på ca 6 cm. Rovfjäril (Pieris rapae) är en art i familjen vitfjärilar och förekommer i hela Sverige, på ängsmarker och i trädgårdar.
Även den så vanliga citronfjärilen (Gonepteryx rhamni) hör till den arten och kan bli nästan ett år gammal. Den föds på hösten och övervintrar som en fullvuxen fjäril. Citronfjärilen tillhör våra mest långlivade fjärilar.
Nässelfjärilen (Aglais urticae) svävar omkring bland tistlarna när den inte tar en paus i gruset på motionsstigen. Den är en av våra vanligaste dagfjärilar och kan ses i hela landet. Nässelfjärilar går i dvala under vintern och vaknar upp någon gång mellan april och juli. De är beroende av nässlor och flyger ofta runt bland nektarrika vårblommor och klöver i trädgårdar och betesmarker.
Påfågelöga (Inachis io) är också en av våra kändaste dagfjärilar. Den kläcks något senare, i slutet av juli och går att se ännu i september. Likt nässelfjärilar går påfågelögat i dvala som fullvuxen fjäril under vintern. En del vaknar redan i januari om det är tillräckligt varmt under några dagar, men de flesta bryter vinterdvalan först i slutet av mars eller början av april.
Somrigt ännu men jag känner den där krispiga föraningen av höst i luften och enstaka löv singlar sakta ner mot marken. Än dröjer det innan höstens guldiga, mättade färger tar över men jag hade turen att hitta en eldröd liten buske som gör sig bra mot gammelträdets gråa stam.
Taggat med:
September, Rosendunört (Epilobium hirsutum), Rallarros, Rapsfjäril (Pieris napi), Citronfjäril (Gonepteryx rhamni), Nässelfjäril (Aglais urticae), Påfågelöga (Inachis io)
3 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar
Föregående inlägg: Grönt är skönt...
Nästa inlägg: Oktober...
Hej Eva! Ja, nu är min blogg nedstängd och det känns både lite vemodigt, men också skönt! Men skrivandet och fotograferandet har inte upphört! Jag skriver dagbok för hand och jag har mitt Instagramkonto. Det passar mig bra just nu.
Njuter av dina bilder och det du förmedlar med din text. Ja, tänk så fort tiden går mellan årstidsväxlingarna. Nu är vi snart i november, familjens födelsemånad nummer ett!
Hoppas att du mår bra - att du njuter av tiden som är!
Kram från Gunilla
Vilket fint septemberinlägg. Du verkar vara bättre, eller har större tålamod än oss när det gäller att få med fjärilar på bild.
Kram Bosse som håller på och novemberförbereda för fullt
Tack fina du 🙏🏻
Ingen lätt uppgift att fota fjärilar det är mest tur om man lyckas fånga någon på bild. Men de är ju så fina.
Förstår att du har fullt upp med förberedelser inför november. Ser fram emot det.
Ha det så gott och varm kram 🤗