Om





Jag heter Eva och älskar naturen och amatörfotografering. Refugium betyder tillflyktsort och när jag vandrar med kameran i skog & mark är det min tillflyktsort i vardagsbruset.


 



  Bloggar jag följer; 

Berglunds Botaniska bilder
Bosse Lidén/Bloggäventyr
Bosse Lidén/Gotlanduppochner
Gunwahs blogg
Irland
Jonna Jinton
Kicki
Louise
Långt borta och nära
Nillas Hälsa & Harmoni



Fotobloggar;

Andreas Christensen
Ankis bildblogg
Annette Seldén/Seldenphoto
Elena Shumilova
Göteborgsfotografier
Rapsbollen Galleri & Foto



besöksräknare 










Follow on Bloglovin



 





 




































© Evas Foto Refugium 
2013 - 2022












                                                      



 



                                              



















































 

Nu blommar det ...


... och att se alla dessa vilda och halvvilda blommor som är så vackra i all sin enkelhet fyller mig med glädje. 


Som älggräset med sina skira och väldoftande blomsterklasar.

   







Fackelblomstrets purpurröda blomspira lockar till sig bin och fjärilar. Den passar också i sommar frisyren. 




 


  Strandlysingen är en vanlig strandväxt men växer även på fuktiga ängsmarker som här hos oss.





En släkting i lysingsfamiljen år praktlysingen eller torparglädje som den också kallas på grund av att den är både lättskött och anspråkslös. Den är numera klassad som invasiv så det gäller att hålla lite koll på hur den brer ut sig. 



Kråkvicker och kärringtand i skön symbios.




 

Blommorna är inte bara vackra de är också livsviktiga för bin och andra pollinerande insekter som är en del av det naturliga kretsloppet. En väldigt stor del av all mat vi äter är en följd av bins pollinering. 70 av de 100 vanligaste livsmedel grödorna pollineras nämligen av bin, till exempel frukter, grönsaker, och nötter. Bin är alltså superviktiga för ekosystemet, och för att producera mat till oss människor.

Njut & må av den härliga sommaren! 



Du lindar av olvon ...


 ... en midsommarkrans och hänger den om ditt hår.
Du skrattar åt mångubbens benvita glans,
som högt över tallen står.
I natt skall du dansa vid Svartrama tjärn
i långdans, i språngdans på glödande järn.
I natt är du bjuden av dimman till dans,
där Ull-Stina, Kull-Lina går.

Visa vid midsommartid med text av Rune Lindström 




Midsommar är kanske den mest mytomspunna tiden på året och redan som liten flicka lärde jag mig att plocka blommor och lägga under kudden. Jag saknar lite den ljusa midsommarnatten i norrland men hittar även mystiken och nattens magi här på sydligare breddgrader. Vid den trolska dammen med de gamla almarnas lövtak och guldfiskar och grodyngel som bildar ringar på den mörka vattenytan. Så tacksam att jag har detta lilla paradis alldeles inpå knutarna.



Sommarängar med allsköns blomster och vackra vildrosor med en doft som jag minns från min barndom.




Jag har firat midsommar med nära & kära i vackra Halland där vallmoblommorna pryder dikesrenen och kaprifolen blommar. Det är precis så jag vill ha min midsommar när den är som bäst. Som traditionen bjuder blev det också ett svalkande havsdopp. 

  


  


 


Sommaren går alldeles för fort, just den här tiden önskar jag att jag kunde hålla kvar lite längre. Men eftersom det ej låter sig göras tar jag tillvara varje minut och gläds åt den.

Sommarkramar och en önskan om en lång skön sommar till er alla!


Gammelskogen levererar...


 ... vårblommor som himlens stjärnor och solgult ljus står där vitsipporna och svalörten. 


 

 


   


 



Allt är så magiskt vackert och jag slår mig ner en stund för stilla kontemplation.  Våren är verkligen här och jag önskar er alla en underbar fortsättning på sköna maj.


Taggat med: 

, , ,

Kvarndammens hemligheter


Påsken är redan här och påskaftonen kom med sol och värme. Vi tog en lång motionsrunda och stannade till vid vår trolska skogstjärn. Till vår glädje levde guldfiskarna och de simmade omkring som röda stim i det mörka vattnet. Så roligt att fiskarna, som någon dumpat här för fyra år sedan, lever och ser ut att må bra. Varje år är det ett andpar som häckar här och nu verkar det som de är tillbaka. Hoppas det är samma par som återvänt igen. Andmamman är så fin när hon så stolt är ute på promenad med sina dunbollar. Fick också se den första grodan som sömnigt och i sakta mak tog sig ner till dammen genom de torra fjolårslöven.

  


   




 


  



Askarna som bildar en ring runt dammen sträcker sina kala kronor mot himlen men det dröjer inte länge förrän de bildar ett skimrande grönt lövtak. 

Trevlig helg!


Hills


  



Idag tog vi en ny promenadväg här i vårt närområde. Skönt med lite omväxling och alltid lika spännande upptäcka nya platser. Vi bestämde oss för att styra kosan mot Hills golfbana och här finns också Hills villastad som är ett nybyggt bostadsområde. Mellan bebyggelsen och golfbanan ligger en ny park, Hills park som är 50 000 kvm med gröna mötesplatser och en anlagd damm. Jag tycker det ser vackert ut och ska utforska parken närmare nästa gång.

 


Hills park med dammen


 




 

I bakgrunden Hills Golf & Sports Club


 



Här låg tidigare Mk Pionjärs motorcrossbanor och när barnbarnen var små gjorde vi ofta utflykter hit och satt längst upp i backen när det var tävling. Jag vet inte riktigt hur det löste sig för motorcrossungdomarna men nu är iallafall lyxvillorna här. Gillar man golf och har pengar är det säkert ett fint boende även om jag som älskar vatten inte skulle vilja bo så här. 


  



Jag som gillar rostiga saker tycker att dessa skyltar är så fina och trevligt att man önskas välkomna åter.


Fin fortsättning på det nya året och kramen. 



Taggat med: 

,

De minsta i skogen...


... är så glada över sin matplats. Fågelkvitter hörs lång väg när vi närmar oss den lilla träddungen. Här är liv och rörelse och på marken gräver en ekorre efter något. Han bryr sig inte om oss utan jobbar på med sitt. Kanske har han en gömma med godsaker han norpat åt sig vid matplatsen. Skönt att ha ett ställe där jag kan mata fåglarna under den kalla tiden.


  



Snart är ett nytt år här igen och jag hoppas att det blir bättre än det vi lämnar så nu önskar jag er alla ett riktigt... 


Gott Nytt År! 

Taggat med: 

, , ,

Vi går mot tredje advent ...


... och vi har fått snö som täcker marken som ett fluffigt duntäcke. Inte så vanligt i våra breddgrader och det gör mig så glad. Jag som är uppvuxen med vita jular i Norrland kan sakna snön och jag hoppas att den ligger kvar över julen. Det är så vackert och det  lyser upp med alla skogens träd klädda i fluffig snö.

Vilken härlig känsla att pulsa genom snön på promenaden. Längtar ut och vill bara ha mer av det vita. 



 



Från en dag till en annan har min murriga höstbruna skog förvandlats till ett riktigt Winter Wonderland. Jag gillar kontrasterna och bilderna ser nästan svart/vita ut.

Mitt i skogen har någon ordnat en matplats till småfåglarna. Jag bidrog med en kokosboll och det känns skönt att kunna mata fåglar där det inte stör någon. 

 



Här fanns en spännande liten grotta som väckte min nyfikenhet. Vem kan bo här?

Ha en fin fortsättning & njut av tiden fram till jul. Kram! 







Taggat med: 

, ,

Oktober...

... med regn och vresiga höstvindar. Dags att ta farväl av sommaren och välkomna höstmånaden med öppna armar.  Lite kyligt men luften är klar och uppfriskande och naturen bjuder på ännu ett nytt spektra. Lite murrigare men ändå med små vackra färgsensationer att njuta och förundras över. Så glad att vi har våra årstider och inget jag skulle vilja vara utan.  

Ett perfekt tillfälle att fotografera höstlandskap är under den gyllene timmen. Det är den första halvtimmen precis efter att solen gått upp på morgonen eller när solen går ner vid slutet av dagen.

 




 

 


“Hösten är den andra våren när varje löv är en blomma.”
 – Albert Camus


"Löven som faller och lägger sig som ett täcke på marken ser ut som ett stort färgglatt hav i naturen. Men så fort det legat någon dag dör cellvävnaden och nedbrytningen påbörjas. Löven som släpps är ett paradis för sniglar, maskar, gråsuggor och insektslarver som tacksamt tar emot dem."

Friluftsfrämjandet 




Härligt att gå ut efter regnet och fånga alla vattendroppar som ger ett alldeles speciellt djup till bilden och till naturupplevelsen.




Varm höstkram 🧡




Brytningstid




Än finns det blommor att plocka, solen värmer så skönt och fjärilar fladdrar omkring trots att vi är en bra bit in i september. 

  


Rosendunört (Epilobium hirsutum) är en art i familjen dunörtsväxter och förekommer naturligt i Europa samt norra Afrika. Numera finns arten förvildad på andra platser, exempelvis Nordamerika. Arten odlas ibland som trädgårdsväxt, men betraktas vanligen som ett ogräs.


Rallarrosen och ormbunkarna trivs i en vacker symbios.


"Rallarrosen, purpurröd och skir som glas,
står i en sky av vitt änglahår och flaggar farväl.
Alla minner de om sommaren som varit
och prytt våra vägar och sinnen,
stått i givakt med glada färgfanfarer,
då vi for förbi utefter sommarvägarna." 

Else Marie Göransson





Fjärilar som hör till arten 
vitfjärilar  har jag svårt att hålla isär som den här skira som appen seek säger är en rapsfjäril (Pieris napi). Den trivs i de flesta levnadsmiljöer och är en av de allmänt förekommande dagfjärilarna i Norden. Men eftersom de är svåra att skilja från kålfjäril och rovfjäril låter jag det vara osagt

Kålfjärilen (Pieris brassicaetillhör familjen vitvingefjärilar och är den största bland de vitvingefjärilar som flyger i kålfälten. Den har en vingbredd på ca 6 cm. Rovfjäril (Pieris rapae) är en art i familjen vitfjärilar och förekommer i hela Sverige, på ängsmarker och i trädgårdar. 

Även den så vanliga citronfjärilen (Gonepteryx rhamni) hör till den arten och kan bli nästan ett år gammal. Den föds på hösten och övervintrar som en fullvuxen fjäril. Citronfjärilen tillhör våra mest långlivade fjärilar.


 


Nässelfjärilen (Aglais urticae) svävar omkring bland tistlarna när den inte tar en paus i gruset på motionsstigen. Den är en av våra vanligaste dagfjärilar och kan ses i hela landet. Nässelfjärilar går i dvala under vintern och vaknar upp någon gång mellan april och juli. De är beroende av nässlor och flyger ofta runt bland nektarrika vårblommor och klöver i trädgårdar och betesmarker. 




Påfågelöga (Inachis io) är också en av våra kändaste dagfjärilar. Den kläcks något senare, i slutet av juli och går att se ännu i september.  Likt nässelfjärilar går påfågelögat i dvala som fullvuxen fjäril under vintern. En del vaknar redan i januari om det är tillräckligt varmt under några dagar, men de flesta bryter vinterdvalan först i slutet av mars eller början av april.





Somrigt ännu men jag känner den där krispiga föraningen av höst i luften och enstaka löv singlar sakta ner mot marken. Än dröjer det innan höstens guldiga, mättade färger tar över men jag hade turen att hitta en eldröd liten buske som gör sig bra mot gammelträdets gråa stam.

Sensommarkram

 



   

Grönt är skönt...


... men är gult verkligen fult. Efter regnet poppar det upp alla möjliga växter och de allra flesta har gula blommor. Jag tycker de är vackra små färgklickar som lyser upp tillvaron. Tack Nilla som tipsade om appen "Seek" där man kan se vad blommorna heter. Spännande och jag kan säga och farten i motionsspåret är inte den snabbaste men vi är ute desto längre. Med det sagt så sätter jag ut de namnen jag får till bilderna men det är inte säkert att det är de rätta eftersom många växter är lätta att förväxla. Jag hoppas att ni som har bättre blomkunskaper än jag hör av er om ni vet mera.

Insekterna verkade också gilla den gula färgen och här är det en liten bagge och en myra som är på besök i blomsterlandet.

  



Jag fick upp att detta var en fibbla av något slag.

 



Detta kan vara Äkta Johannesört, det finns även fyrkantig Johannesört som man känner igen på den fyrkantiga stjälken och det kan vara svårt att skilja på dem.



Den här var lite klurig, svaret i appen var att det är en Gulvial  eftersom den har klängen och Kärringtanden, som den lätt förväxlas med, är snarlik men saknar klängen. 

 


Gulsporre är en flerårig ört som kan bli upp till en halv meter hög. Stjälkarna är upprätta och bladen är smalt lansettlika och grågröna. Gulsporre blommar från juli till september med gula blommor som sitter samlade i toppställda klasar. Gulsporre är vanlig i nästan hela landet, utom i fjälltrakterna där den är sällsynt. Den växer gärna på torr mark, till exempel i vägkanter och på banvallar.



Under vår vanliga promenad slogs vi av häpnat när denna gula blomsterprakt plötsligt hade dykt upp på en halvt igenvuxen gammal åkermark. Här växer annars bara gräs så dessa blommor lyste verkligen upp. Enligt appen kan det vara Gullris av någon sort. De gula blommor lyser upp en bra bit in på hösten. Under blomperioden lockar gullriset till sig mängder av bin och humlor, och senare under hösten och vintern erbjuder förstänglarna mat åt småfåglarna. Den gullrisart som man oftast stöter på vildväxande i Sverige är det förvildade kanadensiska gullriset (Solidago canadensis).



Den här vackra blomman är en Strandlysing och visst påminner den om Praktlysingen i mitt förra inslag.





 Mitt i allt det gula sticker en liten komplementfärgad blomma upp. Liknar en tistel och appen namnger den som Rödklint.

Det är så roligt att lära sig vad blommorna heter och jag ser fram emot alla nya upptäckter jag kommer att göra i naturen. 
 



Äldre inlägg