Den 13 december är magiskt för många av oss och luciaseden har blivit en symbol för Sverige. Inget annat land förutom de övriga nordiska länderna har en tradition med en ljusdrottning som kommer med ljuset två veckor före jul. Lucia är faktiskt en av Sveriges mest lyckade "exportprodukter". Ju fler svenskar som flyttar utomlands, desto fler lucior dyker det också upp runt om i världen. Luciatraditionen är ett viktigt band med hemlandet.

För mig är Jonna Jinton sinnebilden för en lucia, sprungen ur de magiska norrländska skogarna.

Michele McLaughlin - Midwinter Memories
Libera  - Veni Veni Emmanuel
Linda Lampenius - Sankta Lucia

Enligt legenden kom Lucia från Syracusa och blev kristen martyr år 304. Det svenska luciafirandet är en tradition som grundar sig i folktro, legender och historiska fakta. Luciadygnet räknades länge som årets längsta och mörkaste natt även om kalenderreformen år 1753 flyttade vintersolståndet till den 21 eller 22 december. Men man ändrar inte så lätt på gamla seder och bruk. Den 13 december skulle det vara extra festligt, samtidigt som man också ansåg att den natten var extra farlig. Övernaturliga krafter var aktiva och alla djur kunde tala.

Grunden till luciafirandet i modern tid skapades i västra Sverige bland de mer välbärgade samhällsskikten. Den ljusprydda lucian som kommer med sin kaffebricka tidigt på morgonen dök först upp på herrgårdarna och slotten. Den tidigaste skildringen av ett svenskt luciafirande som finns bevarade är från 1764 på Horns boställe som ligger norr om staden Skövde i Västergötland. I slutet av 1800-talet lanserades lucia på Skansen i Stockholm, men det skulle dröja ända tills 1927 innan luciafirandet blev riktigt folkligt. Då utlyste nämligen tidningen Stockholms dagblad de allra första "luciavalet". Tävlingen blev jättepopulär och mängder av flickor ville vara med. När sedan lucia och hennes tärnor skapade det första moderna luciatåget och den första moderna luciakröningen, följdes det av massor med Stockholmare och blev något av en riksnyhet i tidningarna.

Snart följde de flesta svenska städer och större samhällen efter. Alla ville ha sin egen lucia. Skolorna tog också upp seden liksom många arbetsplatser runt om i landet.

"Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt gläns av din fägring" eller kanske "Natten går tunga fjät rund gård och stuva". Vi har alla sjungit de sångerna. En extra tidig morgon i skolan, på arbetsplatsen eller på dagis med våra barn. Men sången då som innehåller så många gamla ord som bara används denna dag? ja, det är från början en italiensk melodi, skriven av Teodoro Cottrau, som handlar om en stadsdel i staden Neapel. Vad stadsdelen heter? Jo, naturligtvis Sancta Lucia. De svenska texterna skrevs någon gång på 1920-talet. Och vi sjunger dem än i dag.

Tre olika texter används, dels "Natten går tunga fjät", skriven av Arvid Rosén, 1928, "Sankta Lucia, ljusklara hägring" skriven av Sigrid Elmblad 1924 och "Ute är mörkt och kallt" skriven av Halldis Ljungqvist, 1958.

Förklaring av äldre ord i luciasången:
Fjät = steg, spår
Stuva = stuga
Förlät = lämna, lämnande