Om







Jag heter Eva och älskar naturen och amatörfotografering. Refugium betyder tillflyktsort och när jag vandrar med kameran i skog & mark är det min tillflyktsort i vardagsbruset.




Tack för att du tog dig tid att besöka min blogg! Jag blir glad om du skriver en liten kommentar:) 
























Bloggar jag följer;

Annechristine´s blogg
Bosse Lidén/Bloggäventyr
Bosse Lidén/Gotlanduppochner
Dagny Carlsson
Daniel Mendoza
Gunwahs blogg 
Irland
Jonna Jinton
Kicki
Louise
Långt borta och nära
Ponnymyran
Tove Olberg
Zelda16


Fotobloggar;

Andreas Christensen
Ankis bildblogg
Annette Seldén/Seldenphoto
Elena Shumilova
Göteborgsfotografier
Rapsbollen Galleri & Foto


besöksräknare 










Follow on Bloglovin



























































© Evas Foto Refugium 
2013 - 2019












                                                      



 



                                              



















































 

Visar inlägg i kategorin Vardag

Tillbaka till bloggens startsida

Dansa i regnet ...


Jag trodde aldrig att jag skulle bli glad för att det regnar men mitt bättre jag förstår att det är nödvändigt. Det är redan så torrt i markerna och det brinner på flera platser trots att vi bara är i april. Alla minns vi väl med fasa förra sommarens bränder som härjade i landet. Det är ljuvligt med värme och sol men det måste vara lite balans för att bli bra...

Promenader i ett stilla regn har sin tjusning och det är så vackert med regndroppar som glittrar och visar spännande spegelbilder om man bara är öppen för det. Den känslan när man på promenaden känner alla naturens dofter som är så mycket rikare efter ett sommarregn. 

Jag gillar ett irländskt ordspråk som påminner mig om att ta tillvara även de gråa och regniga dagarna;

”Livet handlar inte om att vänta tills ovädret går över 
utan det handlar om att lära sig dansa i regnet”

Ljudet av regn mot fönster och fönsterbleck är så avslappnande. Det sprider sig en ombonad känsla och jag är så tacksam att jag har ett hem och slipper vara ute. Mina tankar går till alla stackars människor och djur som är hemlösa. Under veckan har fattigpensionärernas situation uppmärksammats genom organisationen Vid din sida som anordnade demonstrationen i Stockholm som enligt polisen drog uppemot 4 000 personer. De ville överlämna en lista med namnunderskrifter till stadsministern men tyvärr uteblev han. En av de största namninsamlingarna med 75 000 underskrifter och den fortsätter växa med underskrifter hela tiden. För mig är det ofattbart hur vi kan behandla de människor som byggde upp landet så fruktansvärt illa. Tack och lov att det finns människor som Jeanette och alla andra som jobbar för att hjälpa våra hemlösa pensionärer. Ni är änglar på jorden.

















Some people feel the rain.
Other just get wet.

Bob Marley



Skylt från förr ...


Jag älskar såna här gamla skyltar som fortfarande finns kvar. Färgen är borta men den fungerar fortfarande och är så mycket finare än dagens skyltar. Gissar att den är från 50-talet eller kanske äldre? Är det någon som vet får ni gärna berätta.






Morgondimma ...


På väg till mitt arbete en tidig morgon kunde jag inte motstå att ta några bilder av morgondimman över Kungsbackaån. Så trolskt och vackert, väntar nästan att en älva ska dyka upp.


Önskar er allo en fin septemberdag. Varma kramar!
 





   

Taggat med: 

, ,

Östra Kyrkogården


Kluriga "lekledaren" Bosse Lidén har denna gång hittat på en uppgift som fick mig att gå ut på kyrkogårdsspaning. Både spännande och roligt men visade sig vara en svår utmaning åtminstone här i Göteborg. Med siktet inställt på 10 makare startade jag en vandring på Östra Kyrkogården med drygt 17 000 gravar. Mycket titlar var det men jag hittade bara 1 snörmakare och 1 urmakaremästare. Lite roligt var det att se att urmakaremästarens son gått i faderns fotspår.

Trots avsaknaden av makare var det en underbar dag med sol och värme. Östra Kyrkogården är en underbar plats för promenader och eftertanke. Spännande se alla dessa gigantiska stenar och gravkor efter kända göteborgare. Nu är också många ute och jagar Pokemon figurer och det var riktigt roligt se familjer med barn och hundar promenera omkring. Östra Kyrkogården är lite som en historisk park och det var så roligt se alla glada människor i alla tänkbara åldrar som promenerade omkring vare sig man jagar makare eller Pokemon. 

Efter flera timmars promenerande hittade vi äntligen "tomtepappan" Viktor Rydebergs majestätiska monument. Här kunde vi sitta och vila våra ömma fötter och njuta av utsikten. Roligt se de små tomtefigurerna som människor lämnat vid dörren.

Har också besökt gamla Kyrkogården i Kungsbacka med titlar på i stort sett alla stenar men inte en makare kunde jag upptäcka trots att det skulle finnas tre makare här varav en kvinnlig urmakare. Träffade även här många ungdomar på jakt efter Pokemon. Inget bus bara glädje och skoj. Nu känner jag mig nöjd med denna spaning och ser fram emot nästa lek :-)

Ha en fortsatt skön sommar. Lekkram Eva 



 

 
 


 

 


 


Minnets stigar


"Kyrkogårdarna är som historieböcker. Fängslande människoöden och gripande berättelser kommer emot oss genom stenarnas ord. På kyrkogårdarna finns vår släkt, våra vänner, där minns vi dem, där ska några minnas oss. I minnenas parker snuddar våra rötter vid varandra i osynliga jordskikt. Lagrade erfarenheter förs vidare i oss och genom oss. De döda vilar inte utan söker sig vidare i generationernas eviga stafett. Kyrkogården är bara en rastplats. När vi vandrar på en kyrkogård mellan enstaka namn, enstaka familjer, känner vi oss inlemmade i ett sammanhang. Kultur är kunskap, minnen och gemenskap."

Texten har jag hämtat från boken Minnets stigar. En resa bland svenska kyrkogårdar.

Bilderna har jag tagit på Fässbergs kyrkogård i Mölndal en gråmulen dag med snöblandat regn. Magiskt, vackert och tankeväckande.

Rofylld kram
 









Taggat med: 

, , , ,

Skymning vid stallet

 




Fina kvällar med ett nästan magiskt ljus, kanadagässen skyndar på väg mot sovplatsen och alldeles strax är det mörkt.

 
Ha en fortsatt fin vecka och gonattkram från mig

 


 

Om längtans blåa blomma - då våren viskar.......

Det underbara vårvädret lockar ut mig på en lång skön promenad. Blev stående en stund vid det grova järnstaketet där små blåa blommor försiktigt tittar fram. Vilka kontraster det svarta järnet mot den skira blomman. Sånt gillar jag ..........

Det känns lite som våren viskar och det dröjer nog ett tag innan vårskriket kommer men den som väntar på nåt gott osv ......  

Det finns många dikter och citat om blommor och jag tycker att det här är så fint som jag hittade på sidan "Pricken över livet";

"Blommorna på fjället är formade som klockor och stjärnor. Sägnen säger att det är för att vidden ligger så nära himlen". 

Ha en fin torsdag och vårkramar från mig!