Om







Jag heter Eva och älskar naturen och amatörfotografering. Refugium betyder tillflyktsort och när jag vandrar med kameran i skog & mark är det min tillflyktsort i vardagsbruset.




Tack för att du tog dig tid att besöka min blogg! Jag blir glad om du skriver en liten kommentar:) 
























Bloggar jag följer;

Annechristine´s blogg
Bosse Lidén/Bloggäventyr
Bosse Lidén/Gotlanduppochner
Dagny Carlsson
Daniel Mendoza
Gunwahs blogg 
Irland
Jonna Jinton
Kicki
Louise
Långt borta och nära
Ponnymyran
Tove Olberg
Zelda16


Fotobloggar;

Andreas Christensen
Ankis bildblogg
Annette Seldén/Seldenphoto
Elena Shumilova
Göteborgsfotografier
Rapsbollen Galleri & Foto


besöksräknare 










Follow on Bloglovin



























































© Evas Foto Refugium 
2013 - 2019












                                                      



 



                                              



















































 

Visar inlägg i kategorin Smultronställen

Tillbaka till bloggens startsida

Bland slott herresäten ...

Bland kullar och lummiga skogar, mellan Rådasjön och Stensjön ligger Gunnebo Slott & Trädgårdar. En av mina favoritplatser i närområdet och en av Sveriges främsta 1700-talsanläggningar. Här kan jag strosa omkring i timmar och intrycken är många. Spännande se den stora köksträdgården där växter av alla de slag samsas i en skön symbios. Älskar att besöka den lilla presentaffären och när man blir hungrig slå sig ner på Kaffehus & Krog för en god lunch eller fika. 

Om man istället känner för att äta ute i naturen kan man hämta en korg med råvaror, matlagningsutrustning och recept komponerade av Gunnebos kockar till ett pris på 150 kr/pers. Det ingår i satsningen The Edible Country genom Turistrådet och Visit Sweden. 13 bord är utplacerade i Sveriges avlånga land och ett står i en vacker ekdunge I Gunnebos kulturreservat. Spännande initiativ.

Här finns en välbesökt sommarteater som har blivit en kär tradition för många och i år visas Den osalige.

Bilderna har jag tagit med min alldeles sprillande nya mobil som är en Huawei P30 Pro.









Så mäktigt vandra genom det vackra treillaget där de klippta lindarna med tiden kommer att bilda en lövsal. Treillaget är en länk mellan natur och arkitektur och var vanliga under 1500 - 1800 talet. 






















Humlestören är ett dekorativt inslag liksom den grönskande inramningen vid dörren.








Vi avslutade med en skön vandring efter skogsstigarna och jag kom att tänka på Barbro Hörbergs fina låt "med ögon känsliga för grönt" … 







Vid hagen stannade vi till hos de gulliga hästarna och sen begav vi oss hemåt tacksamma för ännu en rolig dag.





Nytt smultronställe - Varberg

Engelska parken i Varberg är en vacker liten oas. Vackra blommor och majestätiska träd. Ett litet vattendrag rinner genom parken och bildar en vattenspegel i allt det gröna. Spännande skulpturgrupp Stilla rörelse av Maria Miesenberger i aluminium. Det är fyra figurer som ska föreställa pojkflickor i yngre tonåren som förhåller sig till parken och sig själva på sina egna sätt. En figur klättrar upp på sin pelare, en annan har hoppat ner, en står beredd att hoppa ner och den fjärde har klättrat upp i ett av de gamla träden för att titta på utsikten. Mönstret har konstnären tagit ifrån näthinnan, ett rutmönster som också återfinns i löv och på andra sätt i naturen. 










I bakgrunden statyn På kyrkstigen av Erik Nilsson.


Första kvällen tog vi en promenad ner till Kallbadhuset. Det var lika vackert som jag föreställd mig. Fyndig text; "Nu är havet färdigt. Stort, plaskigt och blått."










Spirande snäcka i kopparplåt av Walter Bengtsson nere i hamnen.


Dagen därpå vandrade vi längst havet på den välbesökta strandpromenaden. Skön vila på klipporna i meditativa tankar om allt och inget. Plötsligt kom två ridande poliser förbi, en välkommen syn för en gammal hästtjej.











Varberg har en mysig småstadskänsla med äldre bebyggelse och prunknande rosor.





Blomsterprakt i Socitetsparken.





Vid strandpromenaden växte många vildblommor som jag är extra svag för. Tycker de är så vackera i all sin enkelhet ...








Vi bodde alldeles vid torget som var en fin mötesplats med restauranger, underhållning och utomhusfilm. I centrum fanns flera intressanta statyer som Maj av Emil Näsvall och Vattenbäraren av Knutte Wester.





Skulpturgruppen gjuten i brons och består av tre delar, i en av dem finns möjlighet att hämta dricksvatten under sommaren.

Avslutar med denna roliga målning på ett plåtskåp. Önskar er alla en fin fortsättning på sommaren. 






En lugn oas ...


Pigg och utvilad är jag tillbaka efter minisemestern. Vi åkte tåg till Varberg och det tog bara 30 minuter. När vi planerade resan googlade jag runt och föll för Brygghuset Bed & Kitchen. Så glad att vi följde magkänslan och hamnade i ett litet paradis mitt i centrum. 



Här bodde vi i den mysiga lägenheten Brygghuset 2 som syns på panoramabilden längst till vänster. Så skönt boende med bara två lägenheter och en innergård med en helt underbar trädgård. Många ställen att slå sig ner och bara vara. Kvällarna avslutades i det mysiga orangeriet med tända ljus, lite bubbel och jordgubbar, allt medans mörkret sänker sig. Så skönt och rofyllt att gå till sängs efter småprat om dagens upplevelser och planering för morgondagen.






Har nog aldrig bott så fint tidigare. Gårdshuset som en gång inrymt kor och höns är nu renoverat med känsla och stilsäker design. Lägenheten var helt i min smak. Jag älskar vitt och svart i heminredning och här var allt så genomtänkt. Här finns golvvärme, AC, TV och fritt Wifi. Fri parkering i närheten och det finns cyklar att hyra. Man kan beställa frukost och jag ångrar att vi inte tog den för när jag läste om allt gott vattnades det i munnen. Men nästa gång ...

Med mitt stora intresse för hus och dess historia blev det en glad överraskning när jag upptäckte att det fanns en bilderbok som berättade gårdens intressanta historia med anor från 1860-talet.






Den upplyst trädgården var magisk och jag hade lite svårt att gå och lägga mig i den ljumma sommarnatten. Men sköna Carpe Diem sängar och ljuden av fåglar och staden som gick till vila vaggade mig snart till ro.
















En spännande dörr som väcker min nyfikenhet. Vad finns det på andra sidan? 





Jag får en skön känsla av Söderkåkar här på innergården. Allt är så genuint och avkopplande och hängmattan är som gjord för lata semesterdagar. Det porlande vattnet i fontänen har en meditativ verkan.





Det är precis så här jag vill att min semester ska vara och att sen komma hem utvilad och full av intryck som får min energi att flöda. Jag tackar den trevliga värdinnan Annika för underbara dagar i er vackra idyll och önskar er en fortsatt fin sommar. Vi kommer snart igen och jag kan varmt rekommendera Brygghuset Bed & Kitchen om ni har vägarna förbi Varberg. Ni kan boka på www.brygghusetvarberg.se

Jag återkommer snart med mer bilder från härliga Varberg.






Historiens vingslag ...



På med sköna skor och promenerade till ett av mina favoritställen. Mölndals Kvarnby där man känner att man går på historisk mark och forsen dånar på samma sätt idag som den gjorde när man malde säd på medeltiden. Gamla industribyggnader inramar den skummande forsen. Så vackert på kvällen när fallen är upplysta och man kan se vattnet kasta sig ner mellan de höga, mörka fabriksväggarna. Fallhöjden är 48 meter. Den första bilden togs i fjol eftersom det inte fanns några blommor nu och flera vägskyltar var slängda i vattnet. Inte så snyggt :( Bilden i mörker togs 2017.










Den här platsen är själva ursprunget till Mölndal stad. Från medeltiden och framåt utnyttjades vattnets kraft till att driva kvarnar. Längre fram utvecklads ett industrisamhälle med papperstillverkning, textilindustri och oljeslageri.













Här finns så mycket att se men idag nöjde vi oss med ett besök på museet. I Öppna magasinet blandas vardagsprylar med foton, berättelser och tankeväckande frågeställningar. Föremålen berättar om människors vardagsliv och arbete under 1900-talet. Jag blir nostalgisk och föremålen väcker många minnen från barndomen och framåt. Bra minnesträning för äldre är att se saker de minns och Öppna magasinet är en riktig guldgruva. 












Nu pågår en utställning om cyklar från höghjuling till landsvägsracer. Det ser man även i Mölndals rondeller som har färgglada cyklar i alla modeller. Cyklar överallt även på museets fönster.




"Att cykla är att färdas med måttlig fart.
Att cykla är att låta barnet inom oss leva.
Att cykla är att inte i onödan tära
på jordens knappa tillgångar.
Att cykla är därför nödvändigt." 
Cykelfilosof Eric Sandström










På toaletten finns denna spännande dörr där man kika in i snickarverkstan. 


"Under 1700-talet började hantverksskickliga bönder i Lindome snickra möbler som en bisyssla till Jordbruket. De specialiserade sig på att tillverka stolar efter moderiktiga förlagor. Arbetet utfördes under enkla förhållanden ute på gårdarna och möblerna såldes till förmögna kunder i Göteborg. Med tiden spreds böndernas hantverk över Sverige och ut i Europa. Fram till 1900-talets mitt var Lindome ett betydande centrum för möbeltillverkning."


I utställningen "Lyx från Lindome" visas den unika samlingen av stolar och möbler. Här kan man besöka verkstaden, känna på materialen och inspireras av stolar klädda i moderna tyger.












Graffitti kan vara fint på rätt plats. På hemvägen upptäckte vi ett annat vackert kvinnoporträtt på en husfasad. Längst ner stod namnet Niamh Chinn Oir som jag känner igen från den irländska mytologin. Men kan det här vara namnet på konstnären? 





Bilderna är tagna med mobilen och källa är; https://www.molndal.se 



Öland i mitt hjärta ...


Jag har många smultronställen men ett som för alltid tagit en stor plats i mitt hjärta är vackra Öland. Det är något alldeles speciellt med öar som jag inte riktigt kan förklara men som jag älskar. Två somrar har jag tillsammans med min syster och hennes underbara barnbarn varit på Öland. Jag är som en bonusmormor till dem och har så uppskattat våra semestrar tillsammans. Vi har bott i ett härligt hus alldeles vid Ölands djurpark ett år och i en mysig stuga på Böda sand det andra. 











Det finns så mycket att se och uppleva här. Finns något för alla både för barnen och för oss. Jag kände en sån frihet och kunde till fullo njuta av naturen, havet och stranden. Barnen som var i den åldern när de såg ett äventyr i allt hade så roligt och det är underbart att bara följa dem. Dagarna kändes oändliga och alla vardagsbekymmer var långt borta.
Många vägar att vandra och vi tog alla på en och samma dag. Den kvällen somnade vi ovaggade. 





Trollskogen gjorde verkligen rätt för namnet. Vid ingången stod Trolleken som med sina fantasieggande former gör skäl för namnet. Den är troligen omkring 900 år gammal. Att den inte har blivit större beror på att här på udden är jordtäcket så tunt att träden inte kan växa så snabbt. 

Eken står ganska nära stranden. förr i tiden när hela nordöstra udden betades av djur var landskapet mera öppet. Då kunde man se eken från havet och kanske användes den som sjömärke. 

Kanske bra att det på informationsskylten står;

"Trolleken är själv en levande varelse som är tacksam för att inte bli trampad av klättrande barn. Den ska ju hålla i många år än."







Vi gick längs stranden och där hittade vi vraket av skonaren Swiks från Åland som en vinternatt år 1926 i dåligt väder rände upp på en sandbank utanför kusten. Besättningen på sju man lyckades ta sig i land med livbåten. Fartyget låg länge kvar på revet men kastades iland vid en storm 1954. Swiks är bara en av många fartyg som strandat på norra Öland. Besökare uppmanas att vara rädd om vraket och låta vrakdelarna ligga kvar. Tror inte att spindeln som byggt sitt nät i vraket gör någon skada.











En dag åkte vi till Ölands södra udde för att titta på fyren Långe Jan men tyvärr var det stängt just den dagen men vi njöt av den vackra naturen och träffade på vänliga kor. På vägen tillbaka stannade vi vid ett mysigt värdshus och åt en god middag så vi var nöjda med den utflykten.














Vädret var soligt och varmt men en kväll blev det åskväder med mörka moln och lite blixt och dunder. Vi var ute och vandrade på stranden när plötsligt ovädret slog till och vi fick skynda oss hem.





Stranden med klippor och stenrösen var vår favoritplats och många kvällar avslutade vi med picknick och lekar. En underbar plats som jag gärna åker tillbaka så snart jag kan …




















Botaniska trädgården ...


Det kanske är lite ovanligt att försöka skildra vårtecknen i Botaniska i svartvitt men jag tycker det är så mycket gråbruna nyanser i naturen som bara blir murrigt på bilderna. Jag är mest ute efter vårblommornas färger och som den amatör jag är lekte jag lite med en app,  Supersplash Pro. 

En härlig oas för avkoppling och skönhetsintryck. Så här i början som sagt inte så mycket färger men så rofyllt att bara strosa omkring och upptäcka små vårprimörer. Sköna sittplatser för stilla kontemplation och när magen säger till finns Gardencafé AnyDay som idag bjöd på en fantastisk god kummel med ungsbakade rotfrukter och en supergod sås. För mig är maten eller fikat halva nöjet på såna här utflykter. Det ska va gott att leva …






En av mina favoriter stor backsippa 




En död ekjätte har blivit konst, s. k. ”Land Art”. ”HAVEN – a safe place” av Stuart Ian Frost. Eken är redan död och får stå kvar så länge den inte utgör någon fara. Tack vare Frost har den fått nytt liv.















Tiden rusar iväg och vi är snart inne i April. En underbar tid väntar och jag önskar att den inte går så fort. Vill bara ha kvar våren lite längre. Det enda sättet att lyckas med det är nog att leva i nuet så gott det går och vara tacksam för varje dag. Vare sig de är gråa eller har lite skimmer. Ha en riktigt fin fortsättning på helgen mina vänner.



Stenstugan i utmarken ...




Under en av våra hundpromender förra året kom vi fram till en spännande plats med rester av en stenstuga. Dagen var grå och det låg ett gammeldags skimmer över den öde boningen. Jag får alltid en vemodig känsla av öde hus och på samma gång väcks min nyfikenhet. Den här platsen är i närheten av Onsala i Halland och jag har läst mig till informationen om stenstugorna i trakten. Som jag önskar att väggarna kunde tala och berätta historien om de människor som levde här. De människorna som bodde så här var de allra fattigaste och att man i det längsta sökte undgå förnedringen att säljas som fattighjon på auktion. Det är denna mänskliga stolthet och kamp på liv och död som de här övergivna boplatserna berättar om.

Många backstugor eller stenstugor har funnits i Onsala. Oftast låg de längre in bland bergen eller närmare sjön än andra hus och gårdar därför att marken ansågs vara mindre värd. Där kunde de som inte hade råd att köpa sig jord få bygga sig en stuga på böndernas utmarker. Som betalning fick ägaren till marken hjälp att uträtta en del arbete på bestämda dagar av året. 

Väggarna byggdes av sten och taket ofta av brädor som var upphittade på stranden som vrakgods. Ovanpå lades torv eller tång. Stugan bestod mestadels av ett rum med en öppen härd för att laga mat på och få värme av. Vanligt att golvet var ett trampat jordgolv med trasmattor på. Om stugorna byggdes väl och ej alltför små kunde de vara riktigt trevliga med sina djupa fönsternischer.


















Under midsommarhelgen besökte jag öde stugan igen och det var magiskt. Den skira grönskan som så vackert inramade stugresterna. Det blev liksom ett med varandra och gjorde det svårt att urskilja stugan. Resliga ormbunkar växte i massor även på den lilla stugans tak. 

Harry Martinssons dikt "Multnande stuga" beskriver det så fint;

De vita hundlokorna med sitt skira blomflor
blev ödestugans sista gardiner.
Det ryggbrutna taket har fallit in i huset.
Stigen är bara ett band av gräsmark
där ingen längre kommer.
Men enbusken och stenen har flyttat 
närmare varandra.
De ska gifta sig om hundra år.
















Det finns många historier om människor som bodde i stenstugorna i boken Onsala utgiven av Onsala Hembygdsgille. Men inget som jag kunde knyta till just denna stuga. Om det är någon som vet mer är jag tacksam om ni hör av er med en kommentar.



Fjärås Bräcka i vinterskrud ...






Ett av mina favoritställen är Fjärås Bräcka inte långt från Kungsbacka i Halland. Underbart ställe med fina promenadvägar i backig terräng. Hit kommer jag gärna under hela året, alla årstider har sin tjusning. Som nu när vi fått lite snö som lyser upp i januari mörkret. 

Det ger mig sån sinnesro att vandra i naturen som här bjuder på så många skiftande intryck. Stora träd, övergivna betesmarker där hästar och andra djur brukar gå under sommaren och sjön Lygnern där vågorna rullar in mot den snötäckta sandstranden. Vindpinade träd vid den gamla kolerakyrkogården. Ljuset är speciellt nu och himlen är oändlig ...

Stannar till på café Bräckan för gott fika eller en värmande soppa. 

Ett tidigare inlägg om platsen från i somras finns här.








 


Solfönster




Solfönster på de gamla husväggarna i Kvarnbyn, Mölndal. 



Taggat med: 

, , ,

Fifty shades of grey ...



Julpromenad vid Rådasjön en dag när vita dimmor sveper in och lägger sig över landskapet. Här kan man verkligen tala om alla nyanser av grått som ger ett magiskt skimmer. Jag älskar den här platsen för stillheten och den ro jag känner när jag kommer hit …

God fortsättning på det nya året som jag hoppas blir lyckosamt för oss alla.














Londonfogg ...





Taggat med: 

, ,

Höstdagjämning ...




Höstdagjämningen är här med högre luft och lite kyla. Än ligger båtarna vid bryggorna och nyponen lyser röda i solen. Älskar att vandra här i Gottskär. Solen glittrar i fjärden och badbryggorna ligger öde. 

Känns vemodigt men också spännande att hösten är på gång. Jag ser fram emot många fina dagar som den här. Naturen bjuder på så många upplevelser som får mitt sinne att jubla.

Ha en fortsatt fin höst ...






Taggat med: 

, , , ,

En skön oas ...








Kvarnbyn i Mölndal är en av mina favoritplatser som jag besöker ofta. Härlig miljö med kulturhus, kullerstensgator och Mölndalsåns forsande vattenkaskader.  I sommar upptäckte jag ett mysigt café i den historiska stenbyggnaden Stenladan. Den står majestätiskt som den gjort de senaste hundra åren. Här har varit både stall och bilverkstad. Nu är det ett café och en affär med heminredning.








Stenladan omges av vacker grönska och på innergården finns en ny stadsodling. Under de stora träden kan man sitta och njuta av en god kopp kaffe med nybakat bröd. Blir man trött finns det sköna hängmattor som man kan vila sig i. Supercharmigt ställe som jag gärna återkommer till.

Ha en fin början på den nya veckan ...




Stad i vinterskrud ...


Vintern håller sitt grepp om västkusten med kallgrader och lite vitt på marken. Bilderna tog jag i Göteborg i slutet av Januari. 

Vinterkram från väst

Taggat med: 

, ,

Gåsevadholm slott


Nu har jag hittat ett nytt smultronställe i närheten av Kungsbacka. Jag hade hört talas om Gåsevadholm slott men aldrig varit där. Blev nyfiken så förra veckan när jag och min syster var på väg mot Kungsbacka tog vi en liten omväg. På en holme i Rolfsån står det rosa slottet med anor från medeltiden. Vi hade inte så mycket tid så det blev några snabba foton från vägen med mobilen. Ska snart åka hit igen för det finns mycket mer att se och fotografera.

Lite fakta;
"Gården har fått sitt namn efter det vadstället i Rolfsån där vildgässen tidigare höll till. Det nuvarande slottet byggdes på 1700-talet av Niclas Sahlgren i Ostindiska kompaniet och donator till bygget av Sahlgrenska sjukhuset. Slottet ägs nu av Niclas Silfverschiöld som är make till prinsessan Desirée". 

Gåsevadholm är sedan 2001 utarrenderat . I dag är stallarna på ägorna uthyrda till Hallands Ridgymnasium. Det finns också en gårdsbutik som säljer vilt kött och andra produkter.


Jag önskar er alla en fin söndag & kramen















Äldre inlägg